Lillpyret

Tänk att den 11 juni, om sex månader alltså, så ska jag och Love få en liten bäbis. Vi är omtumlade och fullkomligt överlyckliga! Här är det lilla pyret som växer så det knakar i magen :)

7cm lång och ca 60g lätt. Suger på tummen:)

Lilla hjärtat som slår med 158 slag/min

Det var den 6 oktober som vi började ana ugglor i mossen. Ett litet test genomfördes...

...och vi fick ett ganska tydligt svar:)

Det har tagit väldigt många veckor att förstå vad det är som håller på att hända men nu börjar nog poletten trilla ner ändå. Jag har mått ganska så bra hittills, med undantag för en hel del illamående och extrem trötthet. Tröttheten var som värst mellan v.7-10, då sov jag 12-13 timmar/natt. Nu är det lite bättre:) Magen började växa så smått  redan i v.11 och nu har jag en liten minikula:)

v.13+5

Det första ultraljudet gör man i v.6 här och då var lillpyret en liten prick på 4mm. I måndags var vi på ultraljud igen och plötsligt hade pricken förvandlats till en bäbis. Det första Love sa när han såg lill*n på skärmen var: "nu förstår jag varför du varit så trött"! Mäktigt hur mycket som händer där inne. Idag blev jag inskriven på det sjukhuset som vi skall föda på, jag fick fylla i tretusen olika papper och lyssna på pyrets hjärtljud som lät utmärkt bra!

Igår kom det ett stort paket fyllt med julklappar från Sverige och i paketet låg de här tidningarna:)

Tack så mycket mamma!

Jag är hemma från jobbet idag, har känt mig snurrig och illamående så nu är det vila som gäller!

Puss & kram så länge!